Kajsa, Cliff & Bruno

Jag har börjat träna inkallningar med Bruno. När vi kör tävlingsmässigt är han jätteduktig, men i skogen är det lite varierande resultat. Jaktintresset är fortfarande väldigt stort, men det är bara att traggla på.
Nu har jag varit duktig och köpt en cykelhjälm. Då kanske jag inte ligger på bromsen så mycket när vi är och tränar på Nydala.
Onsdagspasset på Nydala var riktigt roligt. Han gick på bra och skötte hundmöten bättre än tidigare. Men han vill fortfarande hälsa på alla joggare vi möter så jag måste stanna helt och släppa förbi dem. Suck.

Igår följde jag med svågern till Vännäs för att kolla när de hade spelning på Vännäsdagarna. Fick vara vikarierande spelarfru eftersom systeryster fortfarande är på Revinge och blir ännu duktigare i staben.
Hade ganska trevligt och träffade en del folk från gamla tider. Slösade inte ens upp de kontanter jag tagit ut så idag slipper jag baksmälla vilket annars brukar vara en biverkning från Vännäsdagarna.


Avslutade kvällen hos Pelle i Vännäsby. Jag tror Dick är lite sugen på att skaffa cykel igen;-)
Kollade in hur det blir i garaget när Pelle håller på att renovera. Ser ganska mäktigt ut när det är helt rensat där. Stort!

Idag blir det bara tvätt,städning och lite hundträning. Ska bara ta det lugnt. Hade tänkt åka till marknaden i Vännäs men insåg att jag bara kommer att vara sjukt leds när jag väl är där. Jag tycker inte om marknader längre helt enkelt. Inte att trängas med svettiga människor heller.
Det är betydligt skönare att gå ner på ängarna eller Nydala då. Kanske försöka få Bruno att ta ett dopp;-)

Wheels i helgen och med det kom värmen;-)
Var ut på lördan med syster yster och tittade på fina bilar samt minglade med folk.

Bubblor är inget som tilltalar mig normalt, men den här var faktiskt häftig. Spana in reservdunkarna som sitter på sidan. Synd att bilden är så pittig så man inte ser den fina militärgröna färgen.
Lagom rå för min smak. Tihi!


Jag kan definitivt inte skryta med att varken vara kunnig eller intresserad när det gäller bilar, men jag är estet och fina linjer tilltalar mig. den här tex...


Eller den här för att den är söt. Fråga mig om vilken sort det är och jag är lost. Får väl säga som så många kvinnor före mig har sagt...jag vet inte men den var röd.

I år var det ännu fler bilar än förra året och jag tror nästan att det var fler människor ute också. Trevligt att träffa folk och bara snacka skit om väder och vind och gud vet vad.
Kul hade vi även om det blev lite sent. Var inte hemma förrän fyra på morgonen. Nice!


Då hade jag en fin liten kille som väntade på mig. Han blev jätteglad över att få komma ut den tiden på dygnet. Visserligen hade jag rastat honom vid halv elva på kvällen men det spelade mindre roll tyckte vi då..
Han har fått många och långa promenader i helgen och är rätt nöjd med det.


Världens finaste Cliff är också nöjd med tillvaron även om han nu måste få börja jobba lite. Han är lite dryg och stjäl från sophinken, bord och överallt där det kan tänkas finnas matnyttigt i hans ögon. Sen har han börjat vakta igen och är allmänt skällig och dum. Hjärngymnastik står på schemat den här veckan. Jag ska låna honom och köra lite lydnad så han får använda de små grå lite.

Bruno är lite känslig i sin lilla mage. Detta i kombination med hans aldrig sinande intresse för allt ätbart gör att han lite nu och då är risig i kistan.
Han är duktig på att säga till men ikväll var jag inte på hugget och missade hans övertydliga signaler på att det var bråttom!
Sagt och gjort...vad gör man om man är vuxen duktig hund och matte är en flumhelga....jo man bajsar på toan...


den lille stackarn gjorde "på sig" inne på toan....stackars liten. Men här bannas inte i alla fall. Jag skulle förstått att det var bråttom. Synd om!

Lägger in några foton på den enda hund jag har hemma för tillfället. Känns väldigt konstigt och tomt utan Voodoo. Cliff träffar jag åtminstone lite nu och då. Han trivs hos lillmatte men blir fet som en gris där. Mycket godbitar som han inte tackar nej till. Suck!


på en av våra utflykter. Här tillsammans med Paddy.


Lite besvikna för att de inte fick smaka korv. Lite pottisallad fick de slicka från tallrikarna i alla fall.


Hos syrran. Där passar han på att stjäla alla leksaker för Mes-Paddy törs inte säga ifrån och Noki hittar nya i sina gömmor.


Men de kan umgås ganska fint ändå. Även om Paddy ibland tycker att Bruno är dryg.


Du matte! Ska vi inte hitta på något bus istället?!
Han är duktig på att hitta på hyss. Bita sönder saker när jag minst anar det eller stjäla allt ätbart som ligger framme där hemma. Rackarhund!

Har haft en lång, lugn och skön helg mycket i matens tecken. Började redan i torsdags med grillkväll vid Nydalasjön. Midsommarafton var det supergod mat hos syster. Vitlökspate inlindad i lövbiffar som simmade i grädde. Gott!
Igår var det grillkväll hos mig. Invigde min nya fina grill och gjorde grillspett som var hur goda som helst.

Idag har vi latat oss en hel dag Bruno & jag. Han är risig i magen så det blev ingen motion. Vi har bara kört lite klickerövningar med linfrögodis som belöning. Han gör framsteg den lille filuren.


Hoppas han är bättre imorgon så vi kan fara ut och cykla lite. Känner att jag inte orkar sitta inne och häcka fler dagar.

Har haft en lång, lugn och skön helg mycket i matens tecken. Började redan i torsdags med grillkväll vid Nydalasjön. Midsommarafton var det supergod mat hos syster. Vitlökspate inlindad i lövbiffar som simmade i grädde. Gott!
Igår var det grillkväll hos mig. Invigde min nya fina grill och gjorde grillspett som var hur goda som helst.

Idag har vi latat oss en hel dag Bruno & jag. Han är risig i magen så det blev ingen motion. Vi har bara kört lite klickerövningar med linfrögodis som belöning. Han gör framsteg den lille filuren.


Hoppas han är bättre imorgon så vi kan fara ut och cykla lite. Känner att jag inte orkar sitta inne och häcka fler dagar.

Lunchrundan idag gjorde rent av ont! Jag förväntade mig hela tiden att få se min lilla toka komma springande med sin lila freesbe i ett fast grepp.


skogen blev så märkligt tom utan henne....


hoppas hon har det bra däruppe i himlen. Kanske har hon träffat nån fin kille som hon kan busa med och få springa av sig lite energi.

Jag saknar dig så min lilla fina hund!

Det känns oerhört tungt nu när allt är över. Att komma hem med ett tomt koppel gjorde ohyggligt ont.
Skrev en dikt när jag fick ta farväl av min första egna hund Rex....




BARA EN HUND

Grånad nos och mild i blick
några fina år vi ändå fick
nu din sista sommar är till ända
följer troget matte en sista vända
snart finns bara minnen kvar
innan vi dig till sista vilan tar.

Smeker pälsen mjuk som siden
tänker längre bak i tiden
snäll och fin du alltid varit
följt mig vart jag än har farit
nu lockar endast hemmets lugna vrå
du endast korta rundor orkar gå.

Svårt att förstå livets gåta
accepterar men måste ändå gråta
bara en hund men ändå min vän
jag önskar du kunde bli frisk igen
om livet fortsätter på andra sidan för dig
väntar du då lika troget på mig?

BARA DIN MATTE

Helt slut efter bus på lunchrundan


Lilla Toka min


som jag älskar så mycket


med älsklings leksaken


blöt efter promenad under helgens skitväder


Hon kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta...

Har haft en rolig men jobbig vecka i Helsingfors. Huvudet känns överfullt med intryck och information. Lärt mig en del nytt även om jag förvånas över att samma ämnen dyker upp nu som fanns med 2001 när jag var på symposium sist.


Vi höll till på Marina konferenscenter med utsikt över färjorna som avgick till Tallinn och Stockholm. Dagarna var fullspäckade med föreläsningar och kvällarna var det festligheter med god mat och trevligt folk.
Fast den trevligaste människan träffade jag på hotellet ändå. En kille från australien som förgyllde min första kväll. Väldigt trevlig prick som var ute på jorden runt resa och hade mycket att berätta.


Annars fanns det andra trevliga prickar som jag träffade på fikarasterna. Samma intelligenta blick och givande samtal som en del andra deltagare hade...say no more

Väl hemma var det bara att hämta Cliff hos syster, gå vidare till Jossa för att lämna Cliff och hämta upp de andra två.
Mina hundar har skött sig hyfsat bra. Cliff har väl varit lite stökig hos syster och skällt i trapphuset. När vi gick ut tillsammans när jag hämtade honom så var han knäpptyst och skötsam. Lustig kille!
Bruno har bara haft sönder ett glas med sin glada svans och tuktat en pittbull som var kaxig mot honom annars har han skött sig bra. Trodde inte att det fanns så mycket i honom att han ger sig på en pittis. Även om det inte var han som började så blir jag lite förvånad.
Voodoo har lärt sig att göra high five stående på bakbenen. Hon har fått sitta i bur när de haft gäster av naturlig anledning.

Jag har nu beställt tid för avlivning av Voodoo. På onsdag nästa vecka ska hon få springa på de evigt gröna ängarna där inga besvärliga människor kan vara närgångna mot henne. Hon slipper stressen över att träffa nya människor, barn och hundar.
Jag älskar den hunden så att det gör ont och då är det lätt hänt att bli lite självisk. Jag har hela tiden försvarat mig med att hon fungerar med mig och hemma; men jag kan ju inte försvara stressen jag utsätter henne för när hon träffar nya människor. Hon mår helt enkelt inte bra.
Det blir påfrestande för mig också att alltid vara på min vakt och hålla koll framåt, bakåt och åt sidorna för att se så att ingen halvmeterstyp kommer rusande mot oss. Inte lätt när jag bor vid ett dagis. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om hon bet ett barn.
Visst kan jag bosätta mig i skogen och leva isolerad från alla människor så att Voodoo och jag får leva i symbios och ha våra mysiga stunder. För det finns ingen hund som kan vara så go och mysig som hon.
Vi kan ju traggla runt i all evighet med lydnad och spår också även om jag vet att vi aldrig kan deltaga på en tävling. Vi kan också tävla drag på lokal nivå där det inte finns veterinärer som taffsar på henne.
Men hur jag än vänder och vrider på det så är det inte försvarbart att ha kvar henne bara för att jag älskar henne så mycket.
Jag är dessutom helt låst med vilka jag träffar, vilka som ska komma hem till mig och med att lämna bort henne om jag ska ut och resa utan hund. Det är bara Jossa som frivilligt ställer upp på att ta hand om henne. Hon går inte att ha i rastgård heller.
Det är mycket tankar och funderingar och inget lätt beslut att ta. Det gör så fruktansvärt ont att leka Gud och bestämma över hennes öde. Men jag tror att jag gör henne en tjänst som ger henne möjligheten att jaga fotbollar på de evigt gröna ängarna. Utan stress. Utan matte....

Nästa vecka när jag kommer från Finland så ska Cliff få flytta till lillmatte på obestämd tid.
Efter alla tråkigheter som varit och när det inte blev någon foderhund för Jossa så har vi pratat fram och tillbaks och kommit fram till att det är en bra lösning för alla inblandade.
Så småningom kanske tillvaron ordnar upp sig så att hon kan få sig sin drömhund. En kuperad Doberman.



Jossa vill så gärna ha en hund som sällskap hemma och för att ta sig för med att motionera och träna. Cliff trivs inte med tillvaron just nu. Han blir låg när han inser att han inte hinner ikapp de andra två i skogen.
Inomhus hemma fungerar det bra, men jag vill ge Cliff en bättre tillvaro. Jag har ju fortfarande möjlighet att både träffa och träna Cliff om jag vill. Men som det ser ut i dagsläget så har han långt kvar till att vara i tävlingsform. Cortisonet sliter på honom. Han har tappat muskler och är ful i pälsen nu.

Kan vara bra för honom att få 100 % uppmärksamhet hos några som han accepterar fullt ut. Han har dessutom blivit väldigt förtjust i Malik och ser honom som sin nya husse. Skönt!

Jag brukar tänka att allt som sker har en mening oavsett om det är bra eller dåliga saker som drabbar mig. Men ibland är det extra svårt att förstå meningen med saker som sker. Vad är det för mening med krossade hjärtan och grusade förhoppningar. Sorg, förtvivlan och vanmakt. När det drabbar någon som står mig nära så växer tvivlen. Varför?


Men jag gör så gott jag kan för att finnas till och trösta även om det är svårt att hitta de rätta orden alla gånger. Jag är så tacksam för Cliff som har en sån otrolig förmåga att visa empati och anpassa sig efter våra sinnesstämningar. Han ger oss den tröst vi så väl behöver.
De andra två ger mig sysselsättning och faktiskt en del skratt mitt i alltihop.

Haft en tråkig vecka hundmässigt sett. Alla tre hundarna åkte på magsjuka! Mycket nattspring och taskig doft i lägenheten. Kokat ris i massor som hundarna fått äta. Började med att blanda i lite tonfisk och gick sen över till hundmat i riset. Nu är alla tre på bättringsvägen i alla fall. Bruno drabbades hårdast, stackarn. Voodoo har stenkista och var dålig en dag bara.


Men jag håller mig flytande i alla fall. Får se fram emot nästa vecka istället. Då ska det cyklas och tränas lydnad med alla tre. Inget ont som inte har något gott med sig. Jag har umgåtts mer än vanligt med älsklingsungen min istället;-)

Har passat på att separatrasta hundarna i helgen. Det är ju lite tidskrävande men de behöver det.

Bruno har varit risig i magen hela helgen så det blev ingen cykling med honom. Han äter allt han hittar ute så det förvånar mig inte. Det gäller att hela tiden ha stenkoll på honom.


Men titta på fåren kan man göra i alla fall. Tyckte lite synd om honom när han varken fick motion eller klickerträning så han fick följa med ner på ängarna istället.

Noki är väldigt intresserad av fåren på ett postivt sätt. Vallhund som hon är.


Det är bara ett får som är nyfiket nog för att komma fram.




fina lamm


Bruno är nyfiken på ett mindre postivt sätt. För fåren i alla fall. Han får nåt lystet i blicken när han kommer nära.


Svansen som en pinne och hypnotisk blick..


men till slut slappnade även han av en stund


Fårvallare blir han nog aldrig i alla fall. Fåren har inget förtroende för honom. Tackan stod och stampade med framklövarna så fort han kom för nära. Noki ansågs som ofarlig.

Nu har jag fått hem min älskade Cliff igen. Han har haft en bra vecka hos lillmatte och blivit bortskämd till tusen.
Jossa har haft stenkoll på hans ben hela tiden för att kolla att ödemen inte skulle komma tillbaks eftersom vi nyligt slutat med cortison åt honom.
Jag kollade också igenom honom och kunde konstatera att benen var fina och torra men sen upptäckte jag att han fått ett ödem under bröstkorgen istället.
Känns inte alls muntert! Nu får han gå på cortison igen.



Första kvällen hemma så ägnade han mig inte ens en blick. Jag var inte vatten värd ens. Men morgonen efter var allt glömt och jag fick ordentliga pusssar & kramar i vanlig ordning. Han vill ju bara stipulera exempel och tala om för mig att det är en urbota dum ide att lämna bort honom när Voodoo är som mest mottaglig. Nu var det ju över för den här gången. Korkad och oförstående matte han har. Stackars Cliff.

Har just upptäckt en miss som jag kan ha gjort vid klickerträningen passiv markering med Voodoo. Måste köra ett pass för att kolla hur jag egentligen gör. Det finns en risk för att jag tänker högt och hjälper henne på traven ibland.
Idag när jag kände av ryggen och ville ha hjälp med att plocka upp en sak från golvet så hade jag bara stollarna att tillgå. Min assistenthund är ju hos dotra än.
Ropade på Voodoo och bad henne om hjälp som jag brukar göra med Cliff. Möttes av oförstående blickar. - Apport! säger jag då för att hon ska förstå att jag vill att hon ska ta upp saken till mig. Då gör hon en klockren liggmarkering! Testade med fler föremål som Cliff normalt brukar plocka upp till mig. Jodå-hon liggmarkerar när jag säger apport. Suck. Måste kasta apporten ute och se vad hon gör med den. Det är skitenkelt att träna hund. Har jag hört....

Läget är stabilt.

Vi tar oss tid att sova middag ibland i väntan på bättre utetemperatur. Den här veckan ska jag börja cykla borta på I20 så att hundarna får chans att springa framför cykeln i expanderlina=högre hastigheter. Ska bara köpa mig en cykelhjälm först. Det kan ju vara en billig livförsäkring.


Anna har joinat mig i slöa eftermiddagsmaraton ibland till hundarnas stora förtjusning.

Den här veckan ser lite lugnare ut än den förra. Ska ut till Jämteböle på tisdag och ta det sista skrotet till tippen. Vi var ut igår och kapade skrot till lämpligare längder för släpvagn.
Imorgon blir det även bankbesök och övertagande av huset. Sen är det funktionärsmöte torsdag och tävlingssekretare på söndag som är på schemat.
Så nu borde jag få tid över till att röja det sista i förrådet också. Nu är det skohorn som gäller för att ta sig in där. Måste bli strängare med att slänga skrot som jag ändå inte använder. Synd att jag ser affektionsvärde i allt då;-)


Var på Kulturnatta i lördags. En hel del riktigt bra musik framförd av bra musiker. Massa olika scener och framträdande överallt. Häftigt arrangemang!


En del musiker är inte bara örongodis;-)


Mycket snygga bilar i farten också. Den snyggaste fick jag inget kort på tyvärr. Otroligt mycket folk i farten överallt.
Vi var nyktra föräldrar på stan. Det fanns en hel del mindre nyktra föräldrar också. Say no more. Tack och lov att vi fanns på plats och fick med oss Olle hem på natten.

Hoppas på att få hem Cliff ikväll. Skulle fått hem honom igår men det blev så sent för dotra så jag hann gå och lägga mig. Kan ju inte uggla hur länge som helst på kvällarna. Jag är ju inte ung längre;-)

"Snodde" en bild från http://hemvarnet.se/613_hvbat/6133_hvkomp/    vilket är mitt kompani;-)

          

Mitt kompani är duktiga på våldsam landstigning och en hel del annat. Nu ska de bli duktiga på att patrullera med hund.
Haft första lektionen i patrullering med hund i kväll. Jag tror det här kommer att bli bra. Det är enkelt att vara instruktör med en duktig och intresserad målgrupp. Kan nöjd luta mig tillbaks helt tillfreds med kvällen;-)

Vilken härlig ryssvärme vi fick! Och vilken energi man får när solen visar sig igen. Det kan ju behövas. Jag har haft noll enrgi när det bara varit mulet och kallt.

Hundarna blev lite slöa av värmen. De är ju lite ovana vid att det helt plötsligt blir 25 grader i skuggan.


Lite tråkigt blir det till slut när man bara ligger och softar.


Till slut får jag en bedjande blick. Matte hitta på nåt då!


Sagt och gjort. Jag packade klövjeväskorna med petflaskor fyllda med kallt friskt vatten. Voodoo & Bruno fick bära klövjeväskor ca 2 kg/hund. Cliff vill jag inte riktigt belasta ännu.


Sen traskade vi upp på toppen på Bräntis. Hundarna tjudrades och vattnades med medhavt vatten. Syster & jag tokfikade och njöt av svalkan. Det blev till och med lite kallt där uppe.


Klick!


Cliff njöt av svalkan där uppe. han var väl lite pipig eftersom han är så erbarmeligt kåt på Voodoo nu.


Bruno var den som var mest rastlös. Måste komma ihåg att ta med ett tuggben till honom nästa gång. Han ville sitta med oss och fika ju.


Lapplisan Noki hittade pinnar att avverka så var hon nöjd.


Paddy var lite avis på Nokis pinnar.


Sen på kvällen när hundarna var nöjda efter utfört arbete så cyklade vi hundlösa efter Nydalasjön och kollade efter en ledig grillplats. Det var mycket folk i farten och nästan alla grillar var upptagna. Hittade till slut en vid en badplats.


Där kunde vi grilla falukorv. Gud vad gott!


Titta på solnedgången.


Dricka några folköl.


och bara njuta tills solen gått ned helt. Härligt liv helt enkelt.

Mindre roligt var det att komma hem och inse att Cliff tokskällde i lägenheten. Hur länge han gjort det vet jag inte. Han är så knäpp efter Voodoo nu. Hon är på 21:a dygnet och tycker han är heljobbig. Jag blir galen på honom. Jossa ska få ta honom ett par dagar för annars kommer jag att strypa honom. Han blir okontaktbar, skällig och inte alldeles snäll heller. Just nu ligger han farligt nära en kastrering om han inte bättrar sig.