Trött men pilsk

Lille Cliff har börjat hämta sig lite nu. Han har fortfarande en lätt svullnad i örontipparna i synnerhet kvällstid. Då ser han ut som en riktig collie med fina tippade öron. Åt rätt håll till och med.
Det är fortfarande koppelpromenader som gäller. Igår fuskade vi och hade honom lös på skogsrundan vilket ledde till att han var jättetrött igårkväll. Suck.
Vi är sugna på lydnad både han & jag men jag törs inte riktigt börja träna honom ännu. Jag vet ju att han kommer att flippa ur eftersom han vill så mycket.
Han får hjälpa till med tvätt och städning istället för att aktivera hjärna åtminstone lite.


Han tar det som en fullständig självklarhet att han ska ligga i sängen och jag misstycker inte. Jag var så otroligt rädd att mista honom när han var som sjukast så det blir lite som själatröst att få somna med honom tätt intill.

Det är lite jobbigt nu när Voodoo börjat löpa. Någon vecka till får han följa med mig på jobbet ,men sen får han följa med husse på hans jobb istället. Jag tycker det är lite grymt att låta honom umgås så tight med höglöpande tik. I värsta fall kanske han kan bo hos lillmatte om det blir för jobbigt för honom.
Även om hon låtit Flingan flytta in hos sig så tror jag det skulle gå bra. Cliff är ju ingen större katt älskare, men så länge de inte bryr sig om honom så bryr han sig inte om dem heller. Att han inte drog jämt med Killer var ju för att Killer hade horn i pannan och skulle tukta alla hundar. Flingan är ju en värdig gammal dam numera som knappast skulle ta sig till att tukta hundar. Hoppas jag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0