Premiärtur
Kunde inte motstå att testa Bruno på Nydala hundspår idag. Kanonväder och förmodligen en av de sista chanserna att köra hund.
Hörde att spåret var isigt och snabbt igår så jag väntade tills framemot eftermiddagen så att solen skulle mjuka upp spåret lite.
Det var lite blandad kompott av spår idag. Bitvis mycket mjukt och tungkört, bitvis isigt och totalt livsfarligt. Dessutom så behövs det inte byggas nåt nytt djurhus för försöksdjur i Umeå. Det är bara att använda de totalt intelligensbefriade människorna som går på hundspåret till plågsamma djurförsök istället. De har hur som helst inget existensberättigande. Egotrippade hjärnslöa puckon.
Glad hund i mål efter 8,6 km. Han var jäteduktig vid omkörningar och pinnade på riktigt duktigt. Vi ska bara bli bättre synkade med kommandon så blir det guld. Han var inte riktigt med på noterna när jag ville att han skulle gå sakta eftersom det var stora hål i spåret där miffona gått. Jag vill ju inte att han ska bryta benen av sig ute i spåret.
Mys och kel efter väl förättat värv. Han tyckte det var jätteskönt med stretching efteråt. Skönt att han det förtoendet för mig så att jag kan stretcha honom utan problem.
Hoppas att det finns något spår kvar imorgon så att Voodoo kan få springa ett varv också. Hon tittade långt efter mig när jag packade skidgrejjor men lämnade henne hemma. Cliff har förstått att han inte kan följa med på kuligheterna längre så han lägger sig på sängen och suckar bara när jag packar.
Det går stadigt bättre med relationerna mellan hundarna. Idag kunde jag gå med Voodoo & Bruno tillsammans på en av rastningsrundorna. Skönt.
Första gången jag ska släppa dem tillsammans så får jag väl pula in ett spenkoppsgummi i käften på henne. Då lär hon inte använda tänderna på honom i alla fall. Hon är så egon om leksakerna så hon lär aldrig släppa den i alla fall;-)
