Kajsa, Cliff & Bruno

Hela helgen har bestått av hårt slit ute i Jämteböle. Men skam den som ger sig. Nu ser vi en ljusning på eländet där ute. Vi har ställt iordning så att vi kan ta en soptippsvända nästa gång...fast det blir först om två veckor. Till helgen ska jag till Östersund. Svärmor fyller år. Jämt. Eller i alla fall en gång om året.


Började på lördagen med att tömma en boda. Nu åker allt på tippen oavsett om det är saker som skulle kunna användas. En del saker som jag var rädd om har blivit förstörda av fukten och åker på tippen. Känns ledsamt. Andra saker är felfria men tillhör inte mig så då åker de ändå.


Sven började med det roliga jobbet att riva taket till den före detta rastgården. Känns skönt att slippa ha ångest över att kortsidan på garaget ska rasa. Redan nu var det vingligt och dant av den lilla blötsnö som kommit. Det blev till att ta fram tigersågen och kapa bit för bit. Efter allt jobb där ute har vi insett att skruvdragare inte är till mycket hjälp. 30 % av skruvarna är rund dragna eller så hårt inskruvade i träet (som sedan svällt) att de inte går att få loss.


Kändes skönt att komma hem på kvällen till min stolliga dotter....fin möss hållare hon hittat. Hon är en glad liten energi kick just nu i alla fall. Det kan vi behöva. Man är ju inte allt för pigg efter en dag i skitväder ute i byn. Det är inte bara fysiskt jobbigt för min del....


På söndagen blev det klart med "taket". En sten föll från mitt hjärta. Underbart!
Själv fortsatte jag med det tröstlösa jobbet att tömma nästa boda...och nästa. Sven fick det ärorika jobbet att demolera boxar i hundhuset. Det är såna gånger man önskar att man vore liiite mer täppt i näsan.


Någon som vill ha en fin spark? Jag säljer den för en billig penning. Kunde vara kul att få ihop en slant till ett mål mat. Något annat finns ju inte att sälja där ute och lantmäteriet vill ju ha en stor slant för den nya lagfarten till vägservitutet. Känns fint att hosta upp totalt sexton tusen på en väg stump när jag köpte huset med servitut på vägen. Det är bara le och se glad ut och möta undergången....eller hur...


Det blev rätt mycket skrot som jag samlade ihop. Vi lät skrotet i hundhuset vara kvar tills vi kommer nästa gång. Tyvärr glömde jag min kofot där. Undrar om den får ligga kvar...


Plockade bort brevlådan för att slippa all reklam. Den brukar inte ingå i husköpet till skillnad från en del andra saker.


Hoppas på ett bättre bud än skambudet jag fick....bittert!