Kajsa, Cliff & Bruno

I går fick jag den ultimata julkänslan. Vi var på Jamtli julmarknad. Nu pratar vi gammeldags julmarknad med riktiga trästånd, genuin hemslöjd och ortens utbud av mat. Här var det inga stålkonstruktioner med fladdrande presenningar, billigt krams och Bkvalla kläder.
Passade även på att gå på museet när vi ändå var där.


Och ser man på! Ännu ett bevis på att Tomten tillbringat helgen i Östersund! Tomtens hästar från min barndoms julplansch stod ju där. Ännu ett solklart bevis på min teori...


När Tomten inte brukar häst eller renspann så använder han motordrivet fordon...tror jag...


Kändes mysigt med alla dessa trästånd. Fick även prova på att äta de omtalade kolbullarna och de var ännu godare än jag föreställt mig. Riktiga kaloribomber visserligen, men det är ju då det är som godast;-)
Svärfar stod i tidsenlig kolardräkt och stekte kolbullar för att mätta den till synes aldrig sinande kön av hungriga gäster.
Svärmor stod i en bagarstuga en bit bort; även hon tidsenligt klädd (fint!) och gräddade tunnbröd. Även där tycktes kön av brödsugna gäster oändlig.


Hade lite svårt att slita mig från Tomtens hästar. Jag är lite svag för riktiga brukshästar. Renarna, fåren, getterna och hönsen fångade bara lite av mitt intresse.

Trevlig dag. Jag hittade dessutom julklappen med stort J till jäntan med stort J. Traditionsenligt så ska hon ju få öppna ett paket på morgonen som hon kan leka med hela dagen. Fniss. Undrar vem som blir lyckligast;-) Yeii!

Hann med att hälsa på Caj också även om det blev ett ganska kort besök. Kändes bra att få träffa honom. Han är en riktig kämpe han. Mannen.

Hemresan blev ett kapitel för sig. Mängda varmt i bilen. Snömodd, halt, isigt och snöyra. Det tog tid. Lång tid. Var okristligt trött i morse. Så pass att jag hade försovit mig om inte Jossa väckt mig. Illa illa...