hunderi hundera

Har lagt ner en massa jobb på att få mina små odågor att gå fint i koppel till vardags. Nu har vi kommit en bra bit på väg. Det är ju lite skämmigt att de går på som slitvargar så fort de inte är på klippt gräsmatta. Fy på mig! Bara lathet och dumheter! Ju.

                             
Igår tog jag mig dessutom i kragen och preppade Cliffs öron. Kan ju knappast skylla på kylan längre. Hm..

                               
Annars är det mest pinn letande (ju större desto bättre) och allmänt flummande i skogen. Lägger in något moment varje dag nu som en mjukstart på framtida träning. Måste ju skärpa mig med den biten av hunderiet. Fast jag tycker det är så skönt att bara vara kompis med mina hundar och vara det utan krav dessutom.

                          
- Hallå Cliff! Har du inte sett värsta pinnen jag hittat. Är du inte avis?! Öh du! Kolla då! Tråkmåns!

                             
- Tung liten pinne det här. Matte är dessutom sur för att hon inte har ögon i nacken. Konstigt att hon inte tycker om när jag och min pinne smeker förbi henne i 180 efter stigen. Ont i knävecken är väl inget att svära över. Eller?!

                                   
- Tur det finns oaser även om man får sila leran mellan tänderna. Gott! Lera är bra för hundar. Har jag hört. Kanske.

                          
När fisförnäme Cliff tror att ingen ser så passar han också på att släcka törsten. Lagom förnäm stil här då!

                                    
                                    Och en snabb blick för att kolla att ingen såg att han avvek från sin sobra stil.

Ikväll blir det korta lydnadspass på Mariehem. Bägge behöver använda sina grå till annat än att vakta bilen eller hitta på hyss i lägenheten. Här ska drillas och tänkas minsann.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0