fest, möten & träning...

Åkte inte skidor i helgen....men man kan ju ha kul på annat vis också. Och få motion på köpet också....
Tro det eller ej; men jag var på spelning i lördags. Min svåger spelade på en motorklubb typ eller vad man ska kalla det i Vännäsby i lördags. Fick följa med och svänga mina lurviga tillsammans med syster yster.
Kan lugnt säga att det var motion som hette duga. Höll i gång alla 11 låtar som de spelade och hade ba hur kul som helst.

                                  
                                  Eminent gitarrist i Little Ingvars (med Jossas gitarr).

Fick hålla igen lite på alkoholintaget eftersom jag skulle vara körbar på söndagen. Hade första IPO träningen för säsongen (bortsett från kursen med Micke då).
Voodoo gick fint värre. Dels satte hon lydnaden klockrent. Trevligt med hundar som går bra på klubben och inte bara hemma.....
Skyddet gick också fint. Det märks att hon är påverkad av sina hormoner i stor grad. På kursen i ridhuset var hon lite svajig och ofokuserad. Nu gick hon rakt på och hade grovt skall. Körde ett släppande innan vi gav oss. Det gäller ju att sluta när det går bra. Vi får väl fortsätta att köra henne i lina och få bort "grisandet" och även få till fina sättande innan vi fortsätter i "skjulet".

Måndagskvällen ägnades åt instruktörsträff och föreläsning med Curt Blixt. Lite om dressyrpolicy och inlärning. Curt är som vanligt givande att lyssna på. Hade lite samtal om "quickfix" metoder också med tanke på alla tv instruktörer som florerar.

Ikväll blev det lydnad på jobbet. Skönt med inhägnat område.
Voss fick IPO lydnad samt en traditionell platsliggning. Körde även en apportering med henne för att kolla av hur hon ligger till i inlärningen. Konstaterade att jag fått tugg på henne i ingångarna. Förbannat också!!! Öva, öva,öva,öva.
Nåja..resterande gick väldigt bra. Fast det brukar ju parkeringslydnad göra:)

Cliff fick konträning, dumrutan, rutan samt fjärr. Med mängda störning i form av en liten lappis som dels hoppade över honom när han låg på fjärren och som sen roade sig med att tackla honom i ställandet i dumrutan för att avsluta med att stjäla koner mitt i ett skick till rutan. Kan ju lugnt säga att Cliff är störningstålig så länge jag inte flippar ut. Med andra ord så är det väl jag som behöver störningsträningen mer då. Ikväll hade jag tankarna på helt annat håll och då gick det vägen:) Yeiii!!!

vad gör myggen på vintern

jo de springer på skaren och räknar stjärnorna....
Mina hundar springer också på skaren och räknar stjärnorna. Det är ganska lätt för det finns bara två stjärnor och de är lätträknade. Saliga äro de fåtaliga för de äro lätträknade:)

                            
                             vad kul det är när skaren bär!

                                     
                                      även om man sjunker igenom med en tass ibland

                                         
                                          Snöleoparden anfaller!!!!


Men de kan ta det lugnt mellan varven också

                                  
                                   Aggressiva brukshundar! Tur att de har on off knapp!

Idag har de fått stå åt sidan för mattes motion. Den behövdes. Jag var stel både här och där. Usch!

säsongsavslutning

Ja då var den sista dragtävlingen för säsongen avslutad. Vilken härlig bana vi hade idag!! Kanonfina spår och jätterolig bana och alltid lika trevliga funktionärer i Holmsund. De ska ha en eloge för sina tävlingar.
Körde Wolf idag. Det varma vädret med solen som tittade fram gynnar inte pälsmonster. På andra varvet fick jag snöbada honom för han gick varm. Vi kom in på en riktigt skaplig tid och jag har all anledning att känna mig nöjd med min prestation. Tyvärr var jag ensam i min klass så jag kunde bara jämföra med A-hundarnas tider och vi är bara nöjda och glada.
Cliff fick vila idag. Han är inte helt ok i bakbenet än och jag tyckte det var lite för långt att springa (drygt 11 km) om han inte är helt hundra. Vi vill ju gärna kunna jobba en säsong till med honom.

Körde hem och fyllde på näringsreserven samt tog en quicknap innan jag vände tillbaks till Holmsund. Jag var bara tvungen att få köra ett varv till. Det är den i särklass trevligaste bana jag kört i år. Nu hade jag syster yster med mig. Körde Voodoo fast bara ett varv så det var väl drygt 6 km tyckte jag de sa. Anna & Paddy kämpade tappert. Typiskt att de hittar formen när säsongen är över. Nu kan vi nog bara finåka ett par gånger till innan snön tar farväl.

Den här veckan ska vi ha semester från alla hundaktiviteter....eller nästan hela veckan. IPO träningen drar igång på söndag. Men nästa vecka ska jag lägga upp ett program för fysaktiviteter, lydnad och lite spår.
Vi kommer att plocka bort ett av styrketräningspassen och lägga in simning på schemat för oss tvåbenta. Det är bra träning som inte sliter på mitt  knä alltför mycket.

Nu när det ändå blir för lite snö för skidåkning så tycker jag resterande snö kan försvinna illa kvickt så vi kan cykla, spåra och annat barmarksrelaterat. Kul!!

                                                                   

förspelet, själva akten eller myset efteråt?

Ja...undrar vad som är trevligast. Förspelet idag. Var det stressen och underbemanningen på jobbet. Blir frustrerad när jag vet att jag har tre helvetisk veckor framför mig. Hatar när ekonomi går före människors välmående. Bit ihop eller  bryt ihop. Det är frågan...
Själva akten måste ju ha varit rätt bra trots allt. Fort och med bra glid......vad trodde ni snuskhumrar?!
Körde ett varv på 4,5 km och ett på 1,8. Hårt, lite isigt och tufft i backarna. Cliff grät hjärtskärande i bilen när vi tog med Paddy, Sippan & Voodoo. Hans lillmatte roade sig på annat håll och Voodoo behövde motionen mer än honom. Jag ger mig inte på att köra trekant i det här föret (om vi ändå är inne på tvetydigheter).
Voss gick på riktigt bra idag och tyckte att livet var bara hur kul som helst
Myset efteråt...jo jag tycker det är en väldigt viktig bit i träningen. Att ta hand om sin kompis och visa att man verkligen uppskattar det arbete de lägger ner tillsammans med oss..

En bild säger mer än tusen ord..

                                   

Annars rullar livet på. Ska läsa på nätet imorgon. Vissa skribenter skriver mycket, långt och sanslöst dåligt när fylledileriet sätter in efter lite rötjut. Någon annan förklaring kan jag inte hitta till att finna långrandiga, tröttsamma, tjatiga inlägg skrivna nattetid. Moahahaha...

Tunga spår

Varit på Nydala hundspår och kört hund. Jossa skulle prova Paddy och jag körde Cliff. Tunga spår efter ett par dagar med plusgrader. Efter drygt 2 km så bytte vi hundar. Paddy ville inte riktigt gå på med Jossa bakom sig.
Han är ju inte egentligen inkörd utan springer bara för att det är roligt att springa. Tar det emot så lägger han av lite. Lata collies!
Men han blev gode glad när matte stod i mål och tog emot honom. Där kan man snacka om bra avslutning och förhoppningsvis en bra minnesbild till nästa skidtur.
Jag hoppas att vi kan få ihop lite colliefolk till nästa SM. Jag kommer att fortsätta peppa folk. Helst vill jag ha en stafett där både sck och afbv är representerade. Det är ju bara 5 km för varje person att köra. Då kunde Jossa få köra Cliff med pulka. Själv skulle jag nog köra för afbv:) Jag har gjort tillräckligt mycket reklam för collies under den tiden jag har haft Cliff. Nu får andra ta vid.

Nu är hundarna glada och nöjda. Även Voss fast hon inte fick dra idag. Hon går fortfarande och lägger sig när jag tar fram skidkläderna så hon får vila ett tag till. Hon kan inte äta på morgnarna för då mår hon så illa. Hoppas det ger sig snart. Lillgumman...

                             
                              Jag undrar vad framtiden har att erbjuda....

Ett helt år till nästa gång!

Vi fortsätter att längta till Vindelälvsdraget nästa år. Idag skulle vi egentligen ha åkt skidor. Jossa behöver testa Paddy ifall hon måste låna honom på sista cuptävlingen.
Blir det meritering så kör jag Cliff. Blir det vanlig linkörning så får Jossa ta honom och jag får leta en annan hund att köra. Voss har ju karens på abortsprutorna. 28 dygn!!! Blä...

                             
                             Fotograf Marie Olsson

Jag blir så glad när jag går in och kikar på galleriet från draget. Det känns nästan som att man är med. Åh vad roligt att se dessa förväntansfulla spring galna hundar. Härligt!!

                                   
                                    Fotograf Marie Olsson

Visst är det härligt bara att se hur mycket vilja och beslutsamhet som finns hos våra vänner

                            
                              
                               Fotograf Marie Olsson

Eller som här där de kämpat i många kilometer och sträckan avslutas med en brant backe in mot mål. Jag vill också va där!!!!

                                  
                                   Fotograf Marie Olsson

Att få en boll som belöning för väl utfört arbete kan vara höjden av lycka för en del. Vindelälvsdraget är så roligt just för mångfalden av raser, stilar och personligheter.
Där spelar det mindre roll om jag kör en racervorsteh eller en collie. Alla är välkomna.

Nä dags att rycka upp sig. Bara att ta tag i döfläsket och dra sig ut med dogsen. Vi kan ju inte ligga inne och fisa hela dagen. Eller fisandet sköter Cliff för oss alla. Snacka om biologiskt stridsmedel!

Vi vill ju också va där!!

Följer slaviskt Vindelälvsdraget både i reultat och galleri. Åhhh vad grymt att vi inte fick köra i år!!!

                         
                                        
                                         fotograf Marie Olsson

Hoppas att Umeå får ihop ett lag nästa år....suck & dubbelsuck

hurtigstim

Nu har jag kommit in i ett hurtigstim tror jag. Igår kväll var vi på Nydala konstsnöspår och tok körde hund. Anne & Sippan, Anna & Paddy och jag & Cliff. Började lite lugnt med 4,5 km. Cliff var gasad så det räckte och blev över. Anna & Paddy gav sig efter ett varv; Anne & jag fortsatte ett varv till och nu fick Cliff tokspringa som han ville. Anne & Sippan kom in på 15 minuter och då hade vi selat av och haft vår gosestund i målområdet. Kul!!
Paddy var skitduktig och stretade på i samma tempo oavsett om det gick uppför eller utför. Vad roligt att det finns fler collies som är dragvilliga.

                                     
                              

I vanlig ordning så hörde nog hela Nydala när Cliff kom farandes. Han börjar redan i bilen vid 4H gården och sen är det full hals hela kvällen.

Idag tog vi motion på arbetstid och åkte Nydala hundspår. Lite lösa spår men skithärligt ändå. Cliff fick springa av sig det värsta i 5 km sen väntade vi in Anne & Sippis som var ganska trötta. Det blev en luganare åkning idag så vi var i mål på dryga 30 minuter. Jag som skulle ta det lugnt:)

Jag har en sena som är överansträngd så jag borde väl egentligen vila, men det känns som att säsongen snart är slut och man vill ju suga på karamellen så länge som möjligt.
Voss har fått vila. Hon har varit hos farbror Göransson två dagar på raken nu och fått abortsprutorna, Igår blev hon så himla glad för att Göransson gav henne en levergodis inne i mottagningsrummet så när vi skulle dit i dag så satt hon i väntrummet och gnällde för att hon ville in till honom. Kul tjej! Att han sticker henne i nacken och sprutar in rätt mycket gisch verkar inte bekomma henne. Det är godisen hon minns. Ibland är det lätt att vara hund.

Ikväll ska vi på gymmet och träna. Jo jag är seriös.....och imorgon blir det Nydala konstsnö. Om Voodoo är pigg så ska hon få springa. Cliff behöver vila. Det var inga problem att träna henne; det är bara karens på tävling eftersom det är stereoider i abortsprutan. Vilken tur i oturen att det inte blev något Vindelälvsdrag för vår del.

Vi har redan lagt upp planeringen för nästa säsong. Här ska banne mig satsas mer än vanligt. Ska bara kolla upp min hälsa lite. Misstänker att allt inte är som det ska. Jag förlorar fortfarande vikt lite för fort och lite för mycket. Jag har inte så mycket döfläsk att ta av mer så jag har börjat tappa muskler. Verkar inte riktigt bra faktiskt. Ska kolla upp dels diabetes och dels struma. Bägge släktsjukdomar som har debuterat i 40 års åldern och den har jag ju passerat lite. Kanske...

                                                
                                                 Mina fina älsklingar...

Ömsom vin ömsom vatten

Nu har jag hunnit landa lite efter SM i Boden.
Startade på torsdagen (min födelsedag) med pulka D40B 10 km med Cliff. Körde fel i en korsning. Frågade funktionärerna vid tre tillfällen om jag verkligen var på rätt väg men fick bara order att fortsätta. Visst ska vi som förare kunna skyltar, men när det går fort och jag är fokuserad på hund och pulka så är det lätt att missa en skylt.
Det går till så att om jag kör 10 km så finns det en skylt på den sida av spåret som jag ska svänga och sedan kommer det en ny skylt som visar att jag är rätt. Jag missade skylten där jag skulle svänga vänster och körde höger. Då kommer det en skylt som säger att jag är på rätt spår men den hänvisade från en annan sväng. Suck. Det gjorde verkligen ont att göra en sådan tabbe. Cliff skötte sig på ett sätt som han aldrig gjort tidigare. Sprang jämsides med en stor schäferhanne utan att ens fundera på att gruffa. Klarade ett tiotal omkörningar utan att ens vika på huvudet. Jag var sååå stolt över hans beteende och det är det som jag kommer att ta med mig från den här tävlingen. Köra fel kan vem som helst göra. Det har hänt även på OS och det här var bara ett SM.
Wolf tog poäng och fick ihop till sitt första dragcert.

Vi bodde i Luleå på ett vandrahem där vi fick ha hundarna på rummet. Bägge hundarna har skött sig snyggt och det har varit en fröjd att umgås med dem på en sån här resa.
 På torsdagkväll så tröstade vi oss med att äta otroligt gott på en Thai restaurang i Luleå. PÅ kvällen så bjöd Jossa mig på en öl på en trevlig pub.
Vi hade riktigt trevligt trots allt. Visserligen tog det åtslilliga timmar innan jag lyckades skaka av mig lite av besvikelsen. Inte kul när det är jag som tabbar mig när Cliff för en gång skull både sköter sig snyggt och springer riktigt bra.

                                           
                                        
                                           
                                               uppvärming?



                                    
                                     det är tuffa broar som ska passeras


                              
                                kom igen lillmatte!!!!


                                     
                                       tunga backar är det!!!
                                                

På fredagen var det dags för linklasserna. Jossa startade Cliff och körde första halvan av banan riktigt fort och bra. Sen började Cliff halta och ville inte springa. De kom in på en acceptabel tid men inte i lillmattes ögon. Men man kan inte styra över levande varelser. Det var mjukt underlag på fredagen och vi skulle nog ha satt skor på Cliff. Han har problem med sina lösa tassar. Även nu hade han skött sig väldigt bra vid omkörningarna.
Det är så himla roligt att tävla på SM för folk sköter sig så snyggt. Tänk om man fick göra det oftare. Jag har ju fått bägge hundarna förstörda vid omkörningar. De skulle behöva få tävla under sådana här premisser oftare så att de insåg att det inte är så farligt att bli omkörd.
Det var så kul att få köra Voodoo och se hur hon växte för varje omkörning. Faktum är att hon till och med hakade på en vorsteh och sprang med i 1-2 km. Det värmer ett mattehjärta för det är svårt att komma till rätta med hundar som blir ängsliga vid omkörningar.
Jag tror vi ska satsa på att åka upp på miniträningsläger nästa säsong Jossa & jag för att stärka hundarnas självförtroende. Både i Boden och i Skellefteå är det lämpligt att köra med våra små bortskämda, bortklemade meshundar:)
Jag hade inte en chans mot de andra tjejerna i min klass, men tidsdifferensen jämfört med tidigare SM har minskat avsevärt. Jag bättrade min tid från förra året med nästan 20 minuter!!!! Vi gjorde vad vi kunde. Jag hade kanske kunnat åka fortare men Voodoo har inte riktigt den rutinen som krävs för så här tuffa banor. Hon var väldigt slut de två sista kilometrarna. Jag stannade och lät henne vila innan sista tuffa biten in till stadion. Huvudsaken är att hon får en positiv upplevelse. Vi är på gång i alla fall. Fortsätter vi så här så kanske vi till och med kan vara ett hot i kampen om de ädlare valörena i medaljstriden på kommande SM:)

                                             
                                                Vi gav allt vi hade och lite till. Nästa år ska vi ge våra motståndare en rejäl match!!!

                               
                               Jag åker inte lika snyggt som Jossa:)
      
Summa sumarum så är vi nöjda. Otroligt fina tävlingar, duktiga arrangörer, trevlig stämning, kanonfina spår, duktiga hundar. Vi får ta med de fina bitarna och satsa på SM 2010 istället.

                             
                              Jag är sååå stolt över mitt brons

och var är den där Gud när man som mest behöver honom?

Jag skrev ju tidigare att vi skulle försöka slå vår egen tid om Gud och Voodoo var med mig. Jag hade Voodoo med mig. Hon var jätte duktig i ett varv. Vi startade sist idag (bara 10 startande) och hoppades på att bli varvade av någon snabb vorsteh som vi kunde haka på. Inte då! Vi såg inte till någon hund på första varvet vilket innebar att vi åkte fort och bra. Andra varvet blev både Voss & jag trötta. Det var en jävulsk motvind men vi kämpade på. Hade oturen att bli tuggade på igen och Voss är lite för vek. Hon tar åt sig och tycker det är usch blä och fy. Men vi hakade på och tog oss in till mål i galopp trots allt. På en dålig tid, men jag är nöjd ändå. Jag tycker att vi gjorde så gott vi kunde. Vi kan inte så mycket mer. Idag hade det  varit skönt att ha en colliediesel som stretat på och tagit värsta stötarna i vinden. Det är inte lätt att vara en liten liten malle i det här vädret.
Det känns lite tröstlöst inför SM just nu. I pulka klassen ska jag tävla mot en tjej som är snuskigt duktig på att åka skidor och som har en hund som går ohyggligt bra. Det blir inget cert om inget väldigt märkligt skulle hända. Vi är totalt chanslösa jag & Cliff. Men vi ska försöka ta oss runt i alla fall.
I linklassen är det samma sak. Samma tjej plus en klubbkompis som också är jätteduktig på skidor och som har en hund som går lika fort som en vorsteh. Herregud vad roligt det skulle vara om vi var fler blåbär som tävlade. Ibland känns det så motigt att jämt vara ohjälpligt sist. OK jag kan tävla mot mig själv, men det skulle vara roligare om jag fick tävla mot någon som var jämndålig med mig.
Men jag får väl harva på och hoppas att fler inser tjusningen med att köra brukshund. Är det vackert väder så har jag ju mer valuta för pengarna eftersom jag är ute längre tid på banan och hinner njuta mer av naturen. Nu var jag väl positiv i alla fall:)

RSS 2.0